Våren 2015 hade vi en liten vit pudelfröken för omplacering, Tyra. Tyra hade en jättefin familj som haft henne sedan valp, men familjen hade även två whippets med andra behov än Tyra, och de hundarna var inte bra mot Tyra. Matte var väldigt orolig för sin lilla kära pudel då Tyra hela tiden kom i slagsmål hemma, och den som blev skadad var alltid lilla Tyra. Hon började mer och mer bli en skugga av sitt vanliga jag och gled utmed väggarna hemma för att undgå konflikter med de alerta vinthundarna.
Tyra kom tillsammans med sin matte när jag bjöd in dem till en aktivitetspromenad jag och någon av mina egna hundar skulle gå hos Hundtänk. Och Tyra var jätteglad över att få egen tid med matte och var en liten stjärna på alla aktiviteter som erbjöds. Alla hundar gick i koppel och Tyra kunde med lätthet fokusera på enbart matte och var helt avslappnad i en ny miljö, med nya hundar omkring sig.
Efter promenaden åkte vi hem till mig och tog en längre promenad ute i Hammarby Sjöstad där jag bor. Tyra som egentligen då var en riktig lantis kunde gå lös på en gång och var så följsam, lydig och klok. Vi hittade flera andra hundar i närområdet och man såg tydligt att Tyra hälsade neutralt men inte hade så stort intresse för andra hundar. Hon älskar, som så många andra pudlar, människor! Men jag upplevde en osäkerhet hos Tyra gentemot andra hundar, hon var liksom på sin vakt för att fånga upp ev dåliga vibbar ifrån en annan hund. Hon var inte så avslappnad och glad som hon annars är i personligheten.När hon träffade min bengalkatt vid besök här hemma när vi diskuterade hennes omplacering kröp hon mjuk och varm upp i mitt knä där vi satt vid matbordet och nosade mjukt och snällt på katten som hoppade upp på bordet för att hälsa.
Det var rätt många familjer som hörde av sig om Tyra. Men alla uppfyllde inte våra riktlinjer och vad som Tyra behövde specifikt. Vi ville även att hon helst skulle få bli ensam hund så samma situation inte skulle kunna uppstå för henne längre fram i livet. Pudlar är även attraktiva för allergiker, men det skulle bara vara Tyra som skulle förlora på omplaceringen ifall det skulle uppstå allergi. Det tenderar att växa fram över tid, och det kan vara helt förödande för en omplaceringshund att behöva flytta av en anledning som är känd ifrån början. Familjer där det fanns små barn eller där man på sikt planerade för tillökning var inte heller att tänka på då Tyra inte är så förtjust i små barn. Tyra har även IBS och känslig mage och behövde äta veterinärfoder för att må bra. Vad vi sökte var en helt vanlig kärleksfull familj där man ville ha en färdig hund att ha väldigt roligt med samtidigt som man skulle få en kelen och mysig kompis. Tyra behövde få det där lilla extra med mycket tid och omsorg.
I mars fick vi kontakt med Katarina och Marie, ett gift par som hade ypperliga förhållanden att skaffa hund tillsammans. De är båda egna företagare, både kan ha med sig Tyra till sina arbetsplatser och det är minimalt med tid som Tyra skulle behöva bli själv. De bor både i lägenhet i Stockholm och i ett stort hus på landet där de har några bikupor, så de sökte en social liten hund som kan följa med överallt och som gillar att både vara i stan och på landet. Katarina var även en gammal vän till Josefin som har dvärgpudeln Nova ifrån Hittehund och fick fina och varma referenser den vägen. Under tiden som vi sökte efter rätt familj började situationen hemma bli helt ohållbar för Tyra. Matte hade inte behövt åka in till veterinären tidigare utan kunnat sköta om mindre skador hemma. Men nu krisade det rejält. Tyra hade fått stora bitskador vid ett angrepp och det var hemskt att se bilden som matte skickade från veterinären.
I april åkte jag ut till norra Stockholm tillsammans med Katarina och Marie för att träffa Tyra. Med på resan var min egen tik Lycka, och hon fann sig glatt i att bli klappad och kelad med hela resan där hon satt i baksätet och hade full uppmärksamhet!
När vi kom fram till huset såg vi verkligen själva hur omilt Tyra blev hanterad av de två vinthundarna, och man led verkligen med henne i den flock hon levde i. Det var inte bra för Tyra och matte gjorde ju helt rätt som gav upp henne. Vi gick en promenad tillsammans kring en hamn i Åkersberga, Tyra lös mest hela vägen, och visade sina balanskonster helt avslappnad tillsammans med min hund Lycka. Både Katarina och Marie blev ju såklart helt lyriska över denna lilla pudeltjej! De bestämde snabbt nästa besök för att lära känna Tyra lite bättre innan hon skulle få flytta hem till dem. Veckan efter åkte matte in med Tyra hem till dem, och sedan var det tänkt med en vidare inskolning. Men då Tyra verkligen inte mådde bra hemma och det blev mer och mer spänt mellan hundarna och både Katarina och Marie hade förutsättningar att ta hem henne på permanent basis blev det så att de vid tredje tillfället fick hem Tyra. Hon flyttade hem i april 2015!
Och det har ju gått väldigt väldigt bra. När Tyra kom ifrån de andra lite vassa hundarna kunde hon slappna av mer och bli sig själv igen, och att få två nya mattar som gjorde allt för henne var nog fantastiskt. Huset på landet delades med ett annat par, så där fick hon två hussar med, och för en social mingelhund som Tyra finner hon sig tillrätta överallt. Inför Prideparaden berättar matte Katarina hur hon sydde på extra tyg till selen så hon fick en regnbågssele, och där spatserade Tyra med i Pridetåget precis som om hon aldrig gjort något annat! Hon var så stolt och visade upp sig ifrån alla håll och kanter och njöt av uppmärksamheten!
Nu i slutet av oktober 2015 kom Katarina på besök till Hammarby Sjöstad för att ta en liten promenad i området och berätta hur de har det. Med på promenaden var min tik Lycka och min hanhund staffen Neo, även han omplacerad genom Hittehund. Och vi mötte en helt ny hund. Rädslorna och ängsligheten i Tyras blick var nu helt borta. Hon var mjuk, lugn och avslappnad och accepterade tom Neos lite burdusa uppvaktning. Nu när hon bara träffar vänliga hundar som inte ger sig på henne blir hon ju generellt tryggare med alla hundar.
Josefin som känner Katarina sedan gammalt var också med på promenaden men hennes pudel Nova var på landet med barnen som hade höstlov, och får följa med nästa gång. Tyra gick glatt balansgång på lite murar vi har i området och hälsade väldigt glatt och trevligt på alla hundar vi mötte. Hon var så trygg och glad med sin nya matte och så nöjd med livet. Det har ju varit en win-win situation. Katarina och Marie har fått en färdig hund som är redo att följa med ut i livet på en gång. Både Katarina och Marie var ju hundvana sedan innan.
När Katarina beskrev varför de ville adoptera en hund svarade hon att ”Jag önskar dela mitt liv med en hund och vill gärna veta lite vad det är för en personlighet innan jag bestämmer mig. Jag vill också bidra genom att ta hand om en vuxen hund som behöver ett nytt hem. Det känns som om jag vet mer om hunden och vem den är genom att ta hand om en vuxen hund, och som att hundlivet börjar på en gång. Jag har inget behov av att vara först – det känns fint att möta en vuxen hund.”
Framtiden ser ljus ut för Tyra. För mig var det väldigt fint att få återträffa henne och knyta ihop säcken lite. Få se hur mycket en hund kan förändras när den får byta livssituation och byta familj i livet även när det sker vid 7,5 års ålder.
