Kategori: Återbesök

I förra veckan hade jag en återträff med Hittehund Silver, denna stora ståtliga huskyblandning! Om jag ska välja topp 3 av de av våra hundägare som inspirerat mig mest personligen genom alla år med Hittehund, då är det Kerstin. Hon är en sann huskyälskare, och kan verkligen ge dem det de behöver också, varje dag i veckan! Varje gång jag får återträffa Silver slås jag av hans glänsande päls, glada och pigga blick och hur tydligt det är att Kerstin är hans matte. Med huskyns yl-prat ville han kalla tillbaka sin matte när hon var i mitt badrum, Silver är en kommunikativ hund som pratar, och Kerstin talar huskyns språk och förstår varje nyans. Flera gånger om året lämnar de Stockholm och åker långt långt upp i Norr, de långvandrar, Silver drar packningen och Roxy bär lite tuggben och extra guldkant till hundarna. Kerstin har en egen checklista till packningen, men hon är van vid att vandra bland fjällen, same som hon är till ursprung. När Silver fick ett hem hos Kerstin öppnade sig en härlig värld för honom i fjällen, och att åka helikopter upp till fjälltoppar och bestiga berg i fjällvärlden. Ja, varje gång Kerstin lägger upp bilder på sin facebook där vi är vänner ser man hur underbart de har det och Silver lystrar intensivt till ordet ”fjällen”.

Och när de inte är i fjällen långvandrar de i olika naturreservat i Stockholm, och åker skidor på den futtiga vinter vi har i Stockholm. Silver är en högrest ståtlig hund och väcker uppmärksamhet, och strax är det dags för nästa fjällrunda för hundarna.

Det är väldigt sällsynt att man kan hitta de här hemmen för en husky, men ibland har man tur. En granne till Kerstin kontaktade oss när hennes tidigare husky hade gått bort och Roxy som är korsning husky/gul labrador blivit ensam hund. Roxy med de magiska blå ögonen kom också till Kerstin som en omplaceringshund. Båda hundarna är enormt trevliga individer och passar väldigt fint tillsammans. Lycka till i fjällen Kerstin! Jag ser fram emot bilderna efter din fjälltur och önskar att jag hade kunnat vara en fluga på din axel och uppleva bara en bråkdel av det liv du ger dina älskade hundar!

När jag tog tåget för att besöka Stella i oktober var det tre år sedan hon fick sin nya familj. Det är alltid lika trevligt att besöka dem!

Stella är en keeshond som blev omhändertagen och fick bo i ett privat fosterhem inom Hittehund för att bli rehabiliterad innan hon kom till Tommy och Yvonne. Hennes förra matte var sjuklig vilket även hade påverkat Stellas allmänna skötsel, och hennes päls var så pass tovig att den inte kunde sparas vilket även gett eksem i hårbotten.

Mitt i smällkalla vintern blev vi tvungna att raka ned henne hos vår veterinär Kent eftersom pälsen gjorde så ont i hårbotten av tovorna. Stella blev utrustad med en overall och ett rejält vintertäcke och under tovorna visade sig hennes extrema övervikt så hon påminde mest om en trind julskinka med sött spetshuvud. Stella fann sig i alla veterinärbesök och omvårdnad med en ängels tålamod, och hon är verkligen en av de allra vänligaste och snällaste hundflickor jag har träffat.

När jag blir emottagen hos Stellas ägare säger de faktiskt i munnen på varandra att Stella är en GUDOMLIG hund och att de hela tiden får så mycket beröm för henne vart de än går. Hon blev det nyblivna pensionärsparets första egna och varmt efterlängtade hund och allt har gått så väldigt fint ifrån början till slut. Stella hade och har fortfarande väldigt svårt för att vara ensam vilket var märkbart redan i fosterhemmet.

Hon får verkligen ångest och panik om hon blir lämnad själv medan hon är lugnet själv när hon har sällskap. Men Stella är alltid med sin matte eller husse eller blir tillfälligt passad inom närmsta släkten på samma ort.

Innan mitt besök hos Stella visste jag att det är många som månar om henne. Både tidigare fostermatte Angelica ville veta att hon hade det bra, samt att det fanns ett stort varmt engagemang ifrån rasklubbens sida som även med sin ekonomiska stöttning till Hittehund kunde möjliggöra vårt omhändertagande och rehabilitering av Stella.

Stella är en kär och söt spetsflicka som har kommit som en liten solstråle till sin familj, och det är verkligen här hon hör hemma.

 

Under februari eller mars är det dags för nästa hembesök. Tyvärr utan min hundflicka Lycka. Det här blev hennes sista uppdrag inom Hittehund, åka tåg genom Sverige och besöka hundar som hon tyckte så mycket om. Men 14 år gammal drabbades hon av aggressiv elakartad cancer. Uppföljningsresorna kommer aldrig bli detsamma utan henne…

 

Idag hade jag besök av chow chowen Chili tillsammans med nya matte Nancy. De har nu haft Chili i 2 veckor lite drygt, och det har gått väldigt bra. I nästa vecka ska de få privatträning av vår hundpsykolog Carina Persson som då gör hembesök. Det är alltid bra när man tar över en omplaceringshund att få rätt verktyg med sig med en gång.

Chow chowen Chili slog knockout på många som följer vår hemsida när vi presenterade att han sökte hem genom Hittehund. Då det brådskade pga mattes privata situation efter en separation ringde vi i första hand upp de familjer som fanns i vårt register för att de sedan innan anmält generellt intresse för en hund inom Hittehund eller intresse för en specifik hund vars profil var överensstämmande med vad vi sökte för Chili.
Jag hade träffat matte och Chili på tisdagen, och sedan ägnat hela kvällen åt att sammanfatta hans beskrivning, redigera bilder och video och djupintervjua matte. Samt ringa upp ett flertal familjer innan han kom ut på hemsidan.

En solig lördag i Augusti åkte jag för att hälsa på Tigra i hennes nya hem. När jag kliver ur bilen vid den lilla söta stugan i fritidshusområdet de bor i möts jag av en översvallande glad och öppet välkomnande Tigra. Idel kärlek och pussar får jag, ingen som helst vaksamhet mot denna främling som kommer in på hennes territorium.

Jag upplever Tigra som en mycket trygg och välmående, mjuk tjej och hon matchar sin nya matte väl. Pirjo är lika mjuk och rar som Tigra (fast till skillnad från Tigra får jag inte en massa pussar från Pirjo, men väl samma varma mjuka välkomnande känsla :)) och de verkar ha funnit varandra väl.

Vi fikar och Tigra gör lite med favoritgodiset morot som belöning. Sen tar vi en liten promenad i området så jag får uppleva lite av deras promenadvägar i skogen och Tigra gick fint med oss vid sidan hela tiden, förutom vid ”nr 2” som hon inte vill göra vid vägkanten, utan som fin dam helst vill göra lite i skymundan en liten bit (men inte utom synhåll) in i skogen.

Tyvärr kunde mitt besök inte bli så väldigt långt då mina egna hundar fick stanna hemma vid detta besök, så vi tog inte någon av de lite längre vägarna till vattnet som de brukar ta varje dag.. Matte berättade att Tigra älskar att bada då de är vid vattnet.

Jag fick verkligen en varm känsla både från Pirjo och Tigra och fick inbjudan att komma tillbaka igen. De verkar också ha en fin kontakt med tidigare ägare vilket kändes värdefullt främst för barnen i tidigare familjen, men självklart även både för föräldrar och för nya Matte. Det värmer i hjärtat att man kan komma fram till så fina lösningar som fungerar för alla parter, inklusive djur, när tillvaron förändras i en familjs liv.

 

Tidigare uppdatering om Tigra, skriven av nya matte Pirjo i slutet av juli:

För nästan exakt 2 år sedan fick amstaff-pitbullpojken Lasse hem hos Inger i Linköping. Jag minns det som igår hur svårt det var att hitta en vettig ägare till Lasse. Det hörde av sig människor som jag inte ens trodde fanns. En man som inte ens hade en bostad utan ville mötas upp någonstans.. många ungdomar som minsann hade erfarenhet ifrån en massa amstaff och pitbull som de hade haft kort tid, och andra som inte hade livssituationer som gjorde att det var så genomtänkt att skaffa hund.

Lasse var en så enormt trevlig hund och jag hade lagt ned min själ i att göra honom levande för läsaren, samt att vår hundpsykolog Carina Persson hjälpt till genom att göra en bedömning av Lasse, helt ideellt!

Han och mattes andra tik kunde börja att slåss, och situationen var väldigt knivig då matte hade separerat och inte skulle kunna sära på hundarna när hon gick hemifrån då den nya lägenheten var mindre. Ja egentligen blev vi kontaktade redan när det fanns en avlivningstid för Lasse, och flera andra föreningar hade tackat nej till att hjälpa till och faktiskt rekommenderat avlivning utan att ens ha träffat Lasse. Hunden i sig var helt fantastisk. Så lyhörd, mjuk, kommunikativ, och hade så otroligt många färdigheter. När jag fick kontakt med Inger kom hon som sänt ifrån skyarna. Jag hade dels börjat att tröttna på alla påringningar och mail ang Lasse som var fullständigt vettlösa. Varför ska de som hör av sig om den här hundtypen ofta vara sämre än människor som hör av sig om andra hundraser? Vad är det med rasen som gör att den ofta tilldrar sig personer utan ens en fast punkt i tillvaron.
Det härliga med Inger var att hon skulle gå i pension om några år, och att hon var en vital, klartänkt och seriös hundägare. Hon hade lång erfarenhet inom hunderiet då hon i flera år haft labbar och varit aktiv med dem och spårat väldigt mycket. Efter det hade hon tagit hand om en doberman/amstaffmix som kom ifrån ett djurhem i Östergötland, och nu var hon hundlös sedan hennes älskade Frigg gått bort. Hon kunde ha med sig hund på arbetet som personlig assistent och hade det där härliga lugnet inom sig då hon även jobbade med friskvård och taktil massage. Nu kunde hon och särbon Peder tänka sig att åka till Stockholm för att träffa Lasse, matte och mig, och stanna över helgen för att lära känna honom i lugn och ro. Hon samtyckte absolut till våra riktlinjer och gav sig ut i spårskogen med Lasses matte och såg vilken potential Lasse hade. Ja tänk om alla amstaffmixar kunde få erfarna seriösa hundägare som sökte en hund att jobba med? Nu ser inte verkligheten ut så.

Jag har Inger som vän på facebook och hon är nog den av våra hundägare som uppdaterar flitigast om sin hund med många bilder i veckan. Lasse balanserar, Lasse på jobbet, Lasse bilar i soffan, Lasse på kurs, Lasse i skogen … jag och gamla matte får följa Lasse genom livet och man blir så otroligt glad för varje liten skärva då Inger är så otroligt glad för sin hund. Som Inger beskriver Lasse med egna ord: ”Härlig! Riktigt riktigt trevlig. Rolig att ha att göra med! Han är med på jobbet som personlig assistent hos en trevlig rullstolsbunden strokepatient och har sin soffa där. Det tar ungefär 1,5 timme att gå hem ifrån jobbet, och vi går himla mycket.” Lasse och Inger har gått en hel del kurser tillsammans och träningsgodiset är kokt eller torkad lever. De har gått en hundmöteskurs med sele och långlina, inte för att det är problem vid hundmöten utan för att det är roligt att kursa. De har gått spårkurs och Bevakning som kurs som ren aktivering.. Då fanns det figuranter i skogen och Lasse fick ta upp spår. Han är så uppmärksam när han får jobba, och de går även på hundträffar i Linköping, mycket genom Akilles hundskola. ”Ledarskap och Lek” är en sådan rolig kurs. Inger tycker att det är viktigt att man lär känna varandra, att man förstår varandra, och kurser gör att man knyter an och får tillit till varandra.

 

 

Lasse har även sällskap av de två nymfparakiterna som flyger fritt i rummet. Första gången han såg fågeln som då var ensam stod han på kvällen på bakbenen och spanade in i buren och pep lite när Inger sa att Elsa bor här med. Men nu är de jättebra vänner vilket gick otroligt snabbt. Fåglarna går mycket omkring på golvet, och flyger ofta upp på soffstödet bredvid Lasse och han accepterar dem fullt ut.

 

Lasse är enormt kelen och vill vara nära och ligger ofta i knät. Lasse är bra med andra djur, och nosar ofta försiktigt på kossorna när de går sina långpromenader. De enda djur han blir exalterad över är ekorrar, då ylar han och man får hålla i honom för de är superspännande!

Jag minns att jag redan i Lasses beskrivning skrev att man som ägare till en hund som i omvärldens ögon kan ses som en ”kamphund” måste hela tiden vara redo att komma in i konflikter. Inte för att hunden har gjort något, utan för att man måste försvara sitt rasval, komma in i diskussioner med främlingar om sin hund, bemöta folks fördomar om sin hund, och att man nästan hela tiden måste tänka på att vara en extra föredömlig hundägare för att man får ögonen på sig. Och oja, Inger kan bekräfta och skriva under på varenda ord.

Hon måste hela tiden försvara sin hund mot folk. Både hundägare och andra vilt främmande personer. En främmande man väste argt när de kom gående något om ”En vuxen kvinna som skaffar en sån ras”, och det händer att folk stannar och stirrar och möter Inger med orden ”Jag vill bara kolla hur din hund beter sig om du har koll på kamphunden”. Ja, en hund som Lasse väcker hela tiden reaktioner.

Inger blir 65 år i november och kan verkligen inte vara representativ för ägare av en hund som används för att skrämma andra människor. Så varför kan då inte andra personer sluta påpeka och notera hennes val av hund? Säg det. Jag är bara så enormt glad över att Inger kontaktade oss, och så fint sköter om vår älskade Lasse efter alla konstens regler!

Föreningen Hittehund bjuder in våra hundägare, medarbetare, volontärer, fosterfamiljer och andra som är intresserade av vår verksamhet till en hundträff i Göteborg på lucia söndag 13 december 2015! Kl 16 kommer vi att träffas någonstans i Göteborg och den som vill tar med sig sin hund. Vi har flera hundägare som bor centralt i Göteborg och flera som bor inom bilavstånd. Mötesplatsen blir i Slottsskogen eller på annan lämplig plats, mer information om det senare. Vi kommer ha lite enklare aktiviteter på plats och fika för den som vill. Vår ordförande Christine åker ifrån Stockholm tillsammans med en av sina hundar och skulle så gärna vilja träffa några av de hundar som blivit omplacerade genom Hittehund tillsammans med sina nya familjer. Enskilda inbjudningar kommer att skickas ut per mail/sms. Alla ska känna sig välkomna, och den som kan och vill komma behöver föranmäla sitt intresse genom att maila till info@hittehund.nu. Bilderna illustrerar några av de hundar vi har omplacerade i Västra Götaland med omnejd! Mer information kommer om någon vecka!

I förra veckan fick jag kärt besök av Hittehund´s Bonzo som tillsammans med sin matte Petrea kom förbi mitt lantställe i Bergslagen. Bonzo är en aussie/bordercollie som omplacerades våren 2013 till Petrea som bor på landet i Dalarna.  Läs mer